inspo

Inspiration hit och dit. Märkes kläder och miljonär hus. Skådespelare och muskler. Nutella och smoothies. Alltså påriktigt jag får snart fel i huvudet. Varför ska det kallas inspiartion att ha Odd Molly kläder som kostar 150 euro per plagg typ i mängd å massor. Jag tycker allt dethär har gått lite över. På instagram ser man 13 åringar som på en klädhängare har några klädesplagg värda 1000 euro sammanlagt. Helt säket så har inte den här 13 åringen betalt detta själva utan har med all säkerhet fått dessa plagg av någon, högst antagligen förälder. 
 
Ja, förstås så har oftast lite dyrare kläder bättre kvalite. Ibland lönar det sig att faktiskt köpa dom dyrare byxorna. Men jag blir lite osäker hur det här kommer fortsätta. Blir det press på dem som inte har råd med att ha Odd molly eller andra märkes plagg? Alla föräldrar tjänar inte 4000 euro i månaden och kan köpa märkeskläder hit och dit till sina barn. Så finns det även de som tjänar bra men skämmer inte bort sina ungar. Tack för att ni finns.
 
Jag själv tycker inte att jag blivit bortskämd. Jag har betalt min dator, kamera, telefon, min ridhjälm, ridstövlar osv själv. Jag kommer ihåg när jag 12 år sparade ihop till en system kamera. Kommer ihåg att jag betalade halva själv och så andra halvan betalade mamma och pappa som en julklapps present till mig. Det blev såklart en av de billigaste varianterna men jag var så glad och lycklig och nöjd över att jag själv klarat av att spara till en, med lite hjälp av mamma & pappa. Jag hoppas att alla vet den känslan då man sparat länge till något man påriktigt vill ha och så tillslut har råd att köpa det. Men jag kommer även ihåg kompisar som hade fått systemkameror till julklapp, bättre modeller och dyrare. Såklart blev jag lite ledsen. Jag hade så kämpat för den här kameran, medan andra fått den sådär bara. En annan gång så samlade jag ihop till min ridhjälm. 4 timmar på söndagskvällarna slet jag vid ishallen för 20 euro per gång. Tillslut så fick jag ihop till priset på min Charles Owen hjälm. Så lycklig var jag när jag entligen fick köpt den, men även lite avundsjuk på tjejer i stallet som kom med sina GPA hjälmar och skröt om att pappa betalar.
 
Jag har lärt mig att man måste kämpa för att nå saker. Vilket de ungarna som fått gå runt med sina pappors pengar inte lärt sig. Även fast jag för 5 år sedan var sur för att alla andra fick det ena och det andra så är jag ändå nu helt glad över att jag inte fått allt sådär bara. 
 
Tillbaka till det här med inspiration. Det är ingen inspiration att ha 7 st Odd Molly klädesplagg hängande i garderoben ifall mamma betalt dem. Det är inte heller något att skryta över ifall mamma betalt dem, jag hade nog skämts. Men ifall du kämpat för det där plagget eller vad du nu verkligen vill ha så tycker jag du ska vara extremt nöjd ifall du får handlat de där plagget. 
 
Mvh. Sara som är lite småttsur på alla bortskämda barn som kallar sina bilder inspiration.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0