http://schena.blogg.se/

Så säger Brittany 29 år som lider av cancer och kommer att dö. Istället för att lida till döds så har hon valt att avsluta sitt liv 1 november. Via eutanasi då. 

 

Alla håller nog med om att det är hemskt. Så otroligt hemskt. Jag känner inte henne, men hon har haft oturen att drabbas av cancer och jag är så hemskt ledsen för hennes skull. Men livet är inte rättvist. 

Jag kommer försöka tänka på citatet här ovanför. Göra det som är viktigast och leva i nuet.

 

En av mina största rädslor är egentligen cancer, att bli sjuk eller att nån av mina närmaste ska bli sjuk. Eftersom att jag faktiskt vet att det kan hända alla. Att få cancer har inget att göra med hur troende du är, hur bra människa du är eller hur hälsosamt du lever. Du kan ändå få cancer. Min mamma fick cancer. Hon är bästa mamman i världen i mina ögon och hon fick cancer. Jag tror alla kan föreställa sig hur det känns. Inte bra alls.

Mamma hade tur och blev frisk, men alla har inte turen till det. 

Innan mamma blev sjuk så fanns inte cancer i min värld. Förstås läste jag om det och hörde om bekanta som hade cancer. Men det var ändå inget som kändes som något problem för mig. 

 

Men när mamma blev sjuk så förstod jag att det är ingen sago värld jag lever i och folk drabbas av cancer även de man känner. Jag blev livrädd för cancer. Att behöva vara rädd över cancer är jobbigt. Att leva i hoppet över att det ska gå bra för den sjuka är hemskt jobbigt, och jag vill inte vara med om det igen. Ibland känns det som om jag överreagerat, mamma klarade sig faktiskt och det finns många vars mammor inte har klarat sig. Men jag kan faktiskt inget åt det och jag tänker på er som har haft ännu mer otur med sig. Livet är inte alltid lätt.

 

Jag försöker tänka på citatet ovanför och inte tänka på sjukdomen, även fast den varje dag finns där i något hörn.